Recension - Lögnaren av Nora Roberts

Shelby Foxworths liv ligger i spillror. Hon har inte bara förlorat sin make i en olycka. Hon har också fått veta att deras gemensamma liv i lyx varit en enda lögn. Kvar efter maken återstår ett berg av skulder, bland hans papper finns otvivelaktiga bevis på att han varit otrogen och i ett bankfack hittar Shelby en hög id-kort med olika namn på. Mannen hon gifte sig med visar sig aldrig ha existerat.
 
Shelby tar sin treåriga dotter Callie och återvänder till den lilla staden i Södern där hon växte upp. Hemma hos sin älskade familj och sina gamla vänner börjar hon långsamt hitta tillbaka till sig själv, och vågar också tro på kärleken igen. Men när en kvinna påträffas mördad på parkeringsplatsen utanför restaurangen där Shelby arbetar tvingas hon inse att hon inte är så trygg som hon trott. Och att hennes make bar på fler lögner än dem hon redan konfronterats med. 
 
Omdöme: Vilken underhållande bok att läsa i solstolen i Turkiet. Nora Roberts har skrivit tiotals (hundratals?) böcker och denna är precis som de andra, spänning och drama med en smula romantik. Man bläddrar snabbt och det är en lättläst bok. 
 
Shelby känns aningen naiv ibland. Visst, hon är porträtterad som ett offer. Hon är ett offer, hon inser att hon blivit bedragen på mer än ett plan och efter "båtolyckan" är det som att hon kommer ur en bubbla. Det känns aningen förutsägbart, men oftast trovärdigt. Jag har aldrig varit i en likannde situation (såklart, jag är 22 år gammal och har precis min första pojkvän) eller känner någon som varit i något liknande.
 
Boken är okej. Man blir introducerad till nya karaktärer genom hela boken och ibland undrar man till vilket syfte. Ibland känns många sidor som fyllnader, som en uppfyllnad som går över styr. Ändå, trots det, slukade jag boken på ett par dagar. 
 
Betyg: 2,5 av 5